Öring
| 
Salmo trutta
Insjööring
Bäcköring
Öringen liknar laxen men har fler prickar. Den har precis som laxen den karaktäristiska fettfenan. Öringen är vanligtvis mindre än laxen och har en relativt kraftig stjärtspole. Öringen är silvrig med grön- eller brunaktig rygg, svarta och röda fläckar längs sidan, även nedanför sidolinjen och ofta en gulaktig undersida. Arten skiljer sig mycket i utseende och storlek från bestånd till bestånd men den kan väga upp till 50 kg och bli 110 cm lång. I våra vatten kan den nå en vikt av 15 kg.
Öringen påträffas över nästan hela Sverige i olika bestånd; havsöring, insjööring och bäcköring. Beroende på var de lever skiljer man på öringar som är havsvandrande eller lever i insjö respektive bäckar. De havsvandrande bestånden har, precis som laxen, kläckts i sötvatten och efter några år vandrat ut i havet.
När de sedan vuxit till sig återvandrar de till sin födelsebäck eller å för att leka. Rommen läggs på botten av grus och sten och kläcks följande vår. Till skillnad från laxen är öringen mindre benägen att lämna kusten. Öringen är en god matfisk och har ett lätt och fint kött, ofta rött. Leken sker under hösten då fisken vandrar upp i älvar, åar och vattendrag. Öringen är mycket värdefull både för sport- och yrkesfisket. Fiskas med garn, krok och i fiskfällor.
Sportfiske: En av våra populäraste sporfiskar för såväl flugfiskare som spinnfiskare och trolling i större vatten. Fantastiskt fiske kan upplevas under Vulgatakläckningen på flera platser i Gagnefs kommun.
Svenskt sportfiskerekord: 17,0 kg, Storsjön, Gällivare av Kurt Stenlund, Malmberget på en ABU-Killer. 1991-10-16
Källa. Svensk Fisk
Öringvatten i Floda-Björbo Fiskevårdsområde
Se även förekomst i Gagnef-Mockfjärds Fvo
|
Öringvatten i Gagnef-Mockfjärds Fiskevårdsområde
|