Har varit ut på regnbågsfiske på gränsen till löjligt i tre kvällar nu så jag måste väl berätta lite hur det gick...
I måndags, 20/6, var jag och min dotter Tyra ut på fiskafänge till "kanalen" vid Fänforsen där man satt i Regnbåge. Fina bågar som man ser hela tiden simma runt i den lilla dammen. Ett enkelt byte kan tyckas...
Sagt och gjort, vi tog med oss ett par spinnspön, ett UL-spö för Tyra och ett 10-30g för mig, som agn hade jag gjort ett dropshot med mask och en lite tafs på ca 30cm istället för krok direkt knuten mot huvudlinan. Ett mycket enkelt tackel som visat sig mycket effektivt för regnbåge. Enda skillnaden att nu var det mask och dropshot mete som gällde.
Inte ett liv så plötsligt rycker det lätt i linan och jag känner ett lätt motstånd som snabbt släpper, båge såklart tänker jag och agnar på ny mask. Det dröjer inte länge förrän nästa napp och nu sitter den... Men inget större motstånd bjuds och snart kommer en lite 10g borre upp till vår stora besvikelse. Det blir också det enda vi känner den första kvällen som annars är fyllsd av vak och ätande båge som likt små valar går i ytan och kalasar på mygg oh annat insektsliv. Kraft mygg och knottbitna åker vi hem igen.
Dagen efter åker vi dit igen, nu med samma spön men med kastflöten och fluga i änden. Det visar sig inte vara nåt bättre än dagen före, flötet plaskar för mycket så vi byter taktik till endast fluga på linan och försöker kasta ut precis så strömmen tar den med sig. En del påslag blir det men då tafsen är allt annat än lättkontrollerbar blir mothuggen därfefter, vi kammar noll igen och nu har Tyra tröttnat ordentligt...
Sista försöket gör jag dagen före midsommarafton, den 23/6 nu med endast flugspö, och små torrflugor ska det va. Första flugan en blue dun är dom på flera gånger men jag lyckas inte kroka någon. Ser bågarna försmädligt gå mot flugan för attt nonchalant vända en decimeter från flugan och vifta en virvel med stjärten. Jag byter fluga flera gånger och til slut med en svart Klinkhammer så kommer första riktiga krokningen och det är tungt... Äntligen får man betalt för alla försök. Tungt är det men ingen rejäl fight som bågen brukar bjuda så när jag sen får in fisken och ska håva ser jag utan större förvåning att det är en Id!
Att det är en fin bit råder det ingen tvekan om, säkert runt 2 kg. Det var en riktig överraskning att det fanns så stor Id i den lilla dammen.
Besvikelsen är inte så stor eftersom man ju är en metare och mitt PB på flugfångad karpfisk är slaget med hästlängder. Enda smolket i bägaren är att man inte tog med den riktiga kameran, mobilbilden gör inte iden rättvisa.
Skitfiske!