Perca perca
{artzoomin smallImage="/images/fiskarter/abborre.jpg,/images/fiskarter/abborre2.jpg" bigImage="/images/fiskarter/big_abborre.jpg,/images/fiskarter/big_abborre2.jpg" tinyImage="/images/fiskarter/t_abborre.jpg,/images/fiskarter/t_abborre2.jpg" title="Abborre" adjustX="5" adjustY="-105" zoomWidth="420" zoomHeight="300"/}
För muspekaren över bilden för att förstora upp den. (Abborrarna tagna i Gagnefs kommun 2010 av Petter Eriksson, Gagnef)
Den gröna abborren är lätt att känna igen.
De mörka banden som pryder sidorna samt de röda buk- och analfenorna är karaktäristiska. Buken är gul-vit. Färgen skiftar beroende på i vilket vatten abborren lever, de kan vara ljust gröna eller nästan svarta. Ryggfenorna är mycket vassa och lätta att sticka sig på. Fjällen på abborren är skarpa och ganska svåra att få bort. Abborren kan nå en vikt av 4,7 kg och bli 51 cm lång. Normalt blir den sällan över 0,5 kg i våra vatten och honan blir större än hannen.
Abborren finns i våra insjöar och i det bräckta vattnet i östersjökustens skärgård. Abborren blir stor i näringsrika sjöar men kan i sura och näringsfattiga vatten bilda täta bestånd av småvuxna "tusenbröder".
Leken sker på våren och då samlas abborrarna på grunt vatten där honorna lägger ett långt klibbigt band av rom bland vegetationen.
Som liten är abborren en stimfisk men äldre och större exemplar lever oftast ensamma. Köttet är magert. Abborren smakar som bäst när den väger under ett kilo. Skärgårdsborna äter abborren "byxad", ett bra sätt att filea all fisk som då får en byxliknande form och bli helt benfri! Abborren kan i rätter ersätta både sjötunga och andra plattfiskar.
Sportfiske: Vår vanligaste sportfisk tas på spinnfiske, mete, fluga mm.
Svenskt sportfiskerekord: 3,150 kg, Hällers Myr, Lysekil av Gary Wickins, Lysekil på en pirk med 2st maggots. 1985-03-09
Källa: Svenskt Fiske
Se förekomst i Gagnef-Mockfjärds Fvo
|
|