Då satt den där äntligen, den första öringen för året.
Det satt långt inne och efter en hel radda fiskepass med enstaka påslag, någon tappad och en rejält surande över hög vattenföring och funderingar på att börja pimpla vintertid istället så kom den! En visserligen pinnsmal sak men med friska stret i klingan så bredde sig leendet ut likt en solfjäder och hjärtrytmen ökade markant på ett trevligt vis.
Drillning av årets första öring, voffsingarna är minst lika intresserade.
Äntligen dags för håven.
Öringen betraktas med hög hjärtfrekvens och eufori.
Mr trout nu ska du få dig en välförtjänt kyss innan återutsättningen.
Tillbaka till det rätta elementet och väx till dig...
Har som sagt lagt en hel del pass november till dags dato och har för det mesta varit solo vid vattnet förutom Görans påhälsningar där han antingen plogat eller helt sonika klivit ur bilen med spöet, kastat 5 min och sen dragit en öring och lika snabbt försvunnit i horisonten, Skämt åsido, karln är ett unikum.
Då vattnet varit rasande högt under vintern så har det fiskats på platser där vi normalt brukar stå torrskodda, öringen som brukade visa sig i kurvan hade sin ståndplats över gamla eldstaden tex.
Men söndagens fiske koncentrerades neröver och redan efter ett par kast med stor muddler så satt en frisk å sur typ där likt en slips.
Med glad min i blåsten och duggregnet kunde jag sedan hälsa Göran välkommen och sin vana trogen så hade han fisk på efter några minuter, dock han jag bara ta upp kameran för att se linan sloka men en tappad fisk är iaf fisk.
Göran Gustafsson i ett sedvanligt snabbt besök vid sin fors.
Nu dök även Micke upp och vi kunde efter kallprat ge oss ut på isflaket längre ner och dagen till ära propsade Micke styvt på säkerheten och guidade mig ut på isen.
Micke rekar isen innan vi tar plats vid iskanten.
Några påslag senare och nån tappad fisk så satt något på kroken, i mothugget så brakade jag ner genom isen med ett ben och drillningen eller rättare sagt inhalningen fick ske på rygg till Mickes stora nöje.
Men där satt även årets första lilla harr, glädjen var total.
Flugvalen var väl inte direkt ortodoxa denna dag och det mesta provades, ja den tog på en orange streamer som f ö varit en favorit vid bågefiske.
Gagnsfluggu, en av 6 varianter av Gagnsfluggu för öring, en streamer som öringen gillar...
Efter detta så kändes fisket avslaget och efter 6 timmar så var det dags att äta och runda av.
Käringforsen är ju som alltid vacker oavsett årstid men visst är det något extra när solen fram och isen blänker, Och fler verkar ha insett tjusningen med vinterfisket då jag till skillnad från föregående säsonger kunde räkna till 5 fiskare till när man styrde kosan hemåt,
Med morgontrötta ögon, numer kallt kaffe vid tangentbordet och med fiskesug
/ Jo