Praktkarp, utsatt 2014 ut i Grånssjön. På fotot karpen Johnny och Dagmar Bergman. Foto: Micke Bergman.
Micke Bergman som är en gammal obotlig metare som från och till velat testa fiska efter karp. Problemet är dock att i Dalarna finns inga karpvatten officiellt i alla fall.
Under sommaren 2010 började dock idén på ett eget karpvatten ta form i och med att Micke Bergman läst en webbartikel om hur Palle Sköldblom i Småland skapade sitt eget karpvatten av en tjärn där nere. Micke tog först kontakt med en engagerad sportfiskare, Petter Eriksson, som genast nappade på idén. Petter har i sin tur hört sig för om detta och pratat med Anders Homman som från början varit positiv till förslaget och gett förslag på Gruvasjön eller någon annan av småsjöarna runt den. Mickes första fundering hade annars varit Balltjärn vid Mockfjärd men då den redan har sutare så blir det ingen bra lösning. Gruvasjön blev nu det vatten man bestämde sig för att kolla upp närmare.
I juli var därför Micke och Petter och undersökte vattnet, som Petter sedan tidigare varit och ismetat efter gädda i. Längre ner ser ni en enkel rapport med bilder från det besöket samt andra personer som kontaktats ute i landet som har erfarenhet från karpisättning och karpodling.
Ett karpvatten (läs spegelkarp - alltså inte gräskarp) skulle ge ett attraktivt vatten där man kan sälja fiskekort till karpmetare från runt om i landet som gärna kommer och fiskar. Catch and release är den modell som bedrivs på 99,5% av alla karpvatten i landet så det tänkte vi såklart anamma även i vårt vatten. En initialkostand på runt 10-20.000 kr för karpen inklusive transport är vad vi räknat på. Sedan är tanken att man efter ytterligare ett par år sätter i fler om det slår väl ut. Förutsättningarna att karpen ska överleva är mycket goda i Gruvasjön/Grånssjön.
Detta catch and release fiske kommer på sikt att generera inkomster som gör vattnet oberoende och självdrivande då fisken blir kvar och mer pengar kommer in via fiskekortsförsäljningen som kan gå till fler fiskar och andra projekt inom Gagnef-Mockfjärd Fvo.
En sak är i alla fall säkert vi kommer med på den svenska fiskekartan med yterligare en stor fjäder i hatten och får en bra bredd på olika fiske som vi kan erbjuda om vi genomför projekt karp. Läs mer om karp här.
Efter lite snack med olika personer med erfarenhet av fisket i Gruvasjön konstateras att det finns såväl braxen som sutare i Gruvasjön varför denna utesluts i vidare planering. Valet faller nu på Grånssjön som är en grannsjö hälften så stor som Gruvasjön. Lite surt kändes det men samtidigt nu var det en sjö med garanterat bara Gädda, Abbore och Mört i faunan möjligen finns även ruda men den utgör ingen konkurrens om födan.
I maj närmare bestämt den 25 maj togs den första karpen i Grånssjön. Det var en fjällkarp på 3,2 kg. Troligen en av de 1 kg eller möjligen 0,5 kg karpar som sattes ut. Under samma fiskepass som varade mellan den 24-26 maj togs ytterligare en fjällkarp på 3,0 kg och en större på 4,5 - 5 kg tappades. Alla karpar var mycket välnärda och har vuxit mycket bra under de två somrar de tillbringat i sjön. Det ser ut som om vi går ett lyckat projekt till mötes med många spännande karppass framför oss.
Nästa steg blir en underhållsutsättning under nästa sommar för att ytterligare stärka beståndet i sjön med nytt blod. På önskelistan finns att sätta ut ett antal praktkarpar som skulle ge ytterligare en dimension till fisket med färgsprakande karpkämpar att fightas med om några år.
Den 15 november var Micke Bergman inbjuden för att berätta om projektet Grånskarp som man satsat en del pengar i och av naturliga skäl var väldigt nyfikna på. Micke berättade om allt från karpen som art och sportfisket kring den med utsättningen och provfisken i Grånssjön. Mötesdeltagarna var mycket positivt inställda till Grånskarpprojektet över lag och planerna på att släppa fisket fritt för allmänheten mot ett speciellt karpfiskekort beslutades enhälligt liksom att tillstyrka medel för byggande av en metflotte ute på myren. Mycket positiva besked för projekt Grånskarp alltså som kommer att innebära en ny juvel i fisketillgångar inom Gagnef Fiske.
Mer information om Grånskarp hittar ni på iFiske där ni kan köpa fiskekort till Grånssjön.
Under Juli till Septmber har Micke Bergman varit vid Grånssjön vid ett flertal tillfällen och bl.a. röjt ett swim (fiskeplats), röjt undan en del sly på östra sidan av sjön för att skapa en glugg att fiska i. Provfiske har gjorts vid tre olika tillfällen enligt konstens? alla regler. En hel del karp har siktats i sjön men ingen har fått syna håvnätet än så länge. Sista passet var den 7 september.
Den 9 juni kom dagen då det äntligen efter många turer hit och dit blev dags för utsättnig av karpen i sjön.
Transporten från Aneboda fiskodling til Djurås var fixad men hur vi skulle få fisken den sista biten genom åkrarna och småvägarna ner till sjön var en ännu olöst fråga till några veckor innan det var dags. Torleif Lundh som är granne till Elis Langemar skulle ställa upp med sin pick-up och så var saken klar.
Det som däremot strulade till det in i det sista var att chauffören i sista minuten bestämde sig för att komma tidigt på morgonen til Djurås (Dalviks kvarn) istället för som överenskommet sent på kvällen. För de flesta gjorde detta isättningen omöjlig så nu var det plötsligt bara jag (Micke) och Torleif kvar. Torleif ringde jag kvällen innan och frågade om det var ok att hömta fisktanken kl. 7.30 vid Dlaviks kvarn. Inga problem sade Torleif, vilken klippa!
Sent på kvällen ringde Petter Eriksson och sa att han skulle komma redan kvällen innan och så var även han med, guld värt minst sagt.
På morgonen kraschade min Peugeot 205 i Mockfjärd, 18 km från Dalviks Kvarn, det blev att ringa Torleif som utan knussel komo och hämtade den strandsatte och frustrerade projektledaren.
Väl framme så lastades tanken på av Dalvikskvarns truckförare, suvveränt juste. Sen for vi, jag, Petter och Torleif mot Östtjärna och Grånssjön. Vägen från allmäna vägen ner mot sjön visade sig vara helt ok så vi kom smärtfritt fram med pick-upen och började sedan håva ur karparna från tanken ner i bärkärlet. Det blev till slut 5 vändor genom snåren och sankmarken ner till sjöns nordöstra hörn i en liten vik. Vä i sjöns varma klara vatten verkade karparna må riktigt bra. Inte alls konstigt med tanke på den kollossalt humusfärgade sörja som de färdats 12 timmar i från djupaste Småland till Dalarna, en sträcka på runt 48 mil.
Av de 37st - 0,5kg, 45st - 1kg, 8st - 2kg, 1st - 3kg och 1st - 4,6kg klarade sig all utom 3st och dessa var en 2kg och 2st enkilos fiskar, samtliga spegelkarpar. De som överlevde, alltså 89st var av finfin vigör och speciellt de små runt halvkilot verkade ha klarat sig helt utan skavanker och for iväg med hög fart så fort dom kom i sjön. Senare på kvällen kollades karpen upp igen av Peter Eriksson från trakten som bara konstaterade att alla han såg verkade må utmärkt.
Vi kommer med jämna mellanrum att kolla upp karparna och lämna rapporter. Senare mot sensommaren ska vi provfiska lite och se om det går att lura någon på kroken för att se hur de ser ut och om de får någon mat etc. Eftersom sjön dessutom är så klar i vattnet kan snorkling vara på sin plats och tom filmning med UV-kameran som Floda-Björbo Fvo investerat i.
En minst sagt spännande tid väntar, flera har redan hört av sig och vill bli medlemmar i Grånskarp så det ser riktigt bra ut.
Nu har vi efter lite diskussioner och överväganden kommit fram till hur vi vill ha det med vikter och fördelning. Vi går inte på Jonas Jonssons förslag eftersom vi tycker att det är för mycket pengar att satsa på endast 2 individer, 2400kr, och satsar istället på fler 1kg och 2kg fiskar enligt denna fördelning:
Order till Aneboda
1kg - 70st
2kg - 11st
Fördelningen mellan underarterna har jag lagt fram ett önskemål till Jonas Jonsson att vi vill ha 40-50% spegelkarp och resten fritt fördelat mellan, speglar, radisar och läderkarp.
Nu återstår bara en låååång väntan att vinten ska gå fort och att våren ska komma när karparna får ett nytt hem i Grånssjön, Dalarna.
Jag snackade med Jonas Jonsson, Aneboda Fiskodling angående fördelningen av fisk med vår budget som grund.
Jonas Jonsson som är såväl en erfaren karpfiskare som Anebodas spegelkarpsepert tycker att vi ska satsa på en bas med 60 st enkilosfiskar och toppa med några 2 kg + någon större
som han tar fram åt oss inför hämtningen i maj 2011. Hur stor den/dessa fiskar blir visar sig då men det kan bli någon riktig bumling om vi har tur 4-5 kg.
Det blir en rejäl morot i så fall att veta om att man redan första sommaren kan ta en karp i riktig storlek.
Jonas resonerar vidare när han säger att vi ska sastsa på övervägande 1 kilos fiskar.
" Ni ska inte bli förvånade om de enkilos fiskar ni planterar in redan till hösten har nått vikter på mellan 2-3 kg... de på 2 kg 3-4 kg osv". Jag funderar över överlevnadschansen här uppe på våra breddgrader och han säger att det bör inte vara några som helst problem.
Vad vi nu gör är att lägga en beställning på 60+ st enkilos, 2-4st 2kg och ett par "broilers".
För några veckor sedan pratade jag med ulf Pierrou som då var positiv till projektet eftersom alla pusselbitar nu var på plats som han ställt som krav för ett genomflrande av projektet. Förra veckan skickades ansökan om tillstånd för utsättning av karp i maj 2011 in till länsstyrelsen. Idag efter mindre än en vecka kom det positiva beskedet!
Helt fantastiskt skönt, nu är alla byråkratiska och juridiska hinder ur vägen, bara att beställa karpen från Aneboda så snart vi fått en slutgiltig offert. Det känns riktigt bra att allt skötts helt enligt alla regler och förordningar, inget fusk eller olagligt. Se prislista karp för priser och antal.
Det antal jag gjort en prisförfrågan om är följande:
50-60st 1 kilos, 10-12st 2 kilos och ett par 3-4 kilos som topp så man vet att det verkligen finns ett par som är lite större redan från början. Chansen att dessa ska överleva är dessutom mycket större än de mindre både ur överlevnadsförmåga vad gäller vinter och miljö som ur rovfisksynpunkt. Det borde normalt ha gått upp från 3 kg till 4-5 redan första året och är de större kan vi ha 5 kilos redan andra sommaren. Fusk? Nej varför det dom är ju inplanterade allihop i alla fall och några bumlingar ger såå mycket mer sporre. De andra tiotalet på 2kg ligger ju heller inte långtt efter...
Återkommer snart med det exakta antalet och viktfördelningen. Fördelningen sedan mellan fjällisar, rad-, spegel- och läderkarp blir lite med slumpartad men det kommer i alla fall att bli största delen fjällisar, 40-50%, och sedan lite av varje.
Styrelsemöte Gagnef-Mockfjärd Fvo:
Beslut om att ge bifall till projekt Karp tog och beviljning om medel för inköp av karp som ska sättas ut i Grånssjön i maj 2011. Beslutet togs med stor majoritet då de flesta var mycket positiva till idén.
Många sade att Grånssjön är en fantastisk sjö med fin abborre och gädda så därför vill man att vi satsar på lite större men färre karpar. Alltså blir det att gå på linjen 1 och 2 kg fiskar enbart. Jag ska kontrollera med Aneboda vad man rekommenderar för antal nu när vi har medlen klart att röra oss med. Det som sedan återstår är att få till frakten på ett vettigt sätt.
Vi har idéer om att prata med något lokalt åkeri som kan tänka sig att åka förbi Aneboda om man har vägarna förbi i området där nere. På Aneboda vill man dessutom att vi har en tank att ha fisken i och inte de små lådorna man håller med på odlingen. Dessa lådor vill man helst inte frakta större fiskar i enligt Jonas Jonsson på Aneboda.
Nu har Petter varit till Grånssjön och provfiskat med nät. Näten lades i på lördagen den 4/9 och fick sedan ligga över natten.
Resultat:
Gädda: 1st, 53 cm lång
Abborre: 65st, de flesta var mellan 7-11cm men några toppar på 34-38cm fastnade också i näten. Det var fin spridning på olika storlekar.
Mört: 17 st, inga under 15cm, lite märkligt, kanske dessa mindre mörtar tas hårt av gäddor och abborrar i sjön eftersom det finns en del fin abborre så är det ju inte omöjligt.
Resultatet visar i alla fall att vattnet är helt ok och siktdjupet är minst 2m. Vegetationen består i huvudsak av vanliga gula näckrosor. Vid sjön finns även en kohage så ett och annat gödselkorn spolas säkert ner i sjön emellanåt och ger lite extra näring.
Bilder från Grånssjön
Jag (Micke) har pratat med Stefan Nyström och Sören Roos som äger marken runt sjön, ca hälften respektive en fjärdedel var, sista biten ner mot östra sidan ägs av ett skogsförädlingsföretag som inte har några invändnnigar och intressen där mer än sina odlingar.
Sören Roos ville först tänka på saken men efter att jag pratat med Stefan Nyström (i onsdags) som var helt positiv och sedan återvände till Sören Roos idag fredag så tvekade han inte att säga ja. Nu har vi alltså markägarna med oss och alla sådana hinder är ur vägen.
Petter har pratat med Ulf Pierrou på länsstyrelsen som kommer att göra en besiktning av sjön framöver i höst, Petter provfiskar med nät nu i helgen. Gunnar Matses har Fvo's nät och lånar gärna ut dom. Det finns 4 olika nät med olika maskstorlek så resultatet från provfisket blir spännande.
Jag pratade idag igen med Ulf Pierrou som nu låter positiv. Han säger att vi ska kolla att det finns Abborre för att se om det finns nog med syre i sjön samt mört för att se att PH värdet är bra.
Beslut på mötet togs om att gå vidare med projektet och skjuta till medel för inköp av karp.
Beslut togs även att vi går vidare med Grånssjön och satsar enbart på 0,5 kg, 1 kg och 2 kg fiskar.
2010-09-09 hålls styrelsemöte för Gagnef-Mockfjärd Fvo då frågan skall klubbas (förhoppningsvis).
Från länssyrelsen har man varit tydlig direkt och sagt nej till alla vatten som har till eller frånflöden, med andra ord endast isgrytor eller andra grävda isolerade vatten kommer att ges tillstånd. Detta stärker alltså Gruvasjön/Grånssjön som de enda vatten som kan tänka sig bli ett karpvatten från nästa vår.
Grånssjön (Skogssjö/Slättsjö, Klar) Näringsrik? Kass väg till sjön. Mycket växter längs kanterna.
270-320 m lång och 100-115 m bred, 3 hektar. Gädda, abborre, mört.
Målet med Grånssjön är att på sikt få till ett karpvatten för catch and release fiske med särskilt fiskekort likt vanliga put and take vatten.
Grundförutsättning för tillstånd at sätta ut karp är att karpen kommer från en godkänd fiskodling (endast Aneboda i Sverige) där fisken är hälsokontrollerad och fri från parasiter. Nästa förutsättning är att sjön är isolerad och saknar till eller frånflöden. En sk isgryta eller annan källsjö är därför de enda alternativen.
Vad vi hittills hunnit med är kontakt med sveriges ledande karpodling, Aneboda Fiskodling utanför Lammhult i Småland, genom Aneboda garateras frisk och genetiskt stark karp. Micke har diskuterat med Jonas Jonsson från Aneboda vad gäller lämpligt antal att sätta ut i en första utsättning.
Enligt Jonas Jonsson är det vanligt att man har en bas på kilos och halvkilosfiskar och toppar med några större 2-3 kilos. Fördelningen mellan storlek och antal som vi preliminärt diskuterat är enligt följande (baserat på 6 hektar stor sjö):
0,5kg - 20-30st
1kg - 40st
2-3kg - ca 10st
För Grånssjön som nu är hetaste kandidaten på grund av braxenförekomst i Gruvasjön gäller ett mindre antal karpar än Gruvasjön där vi tagit fram 2 olika kalkyler baserade på Jonas Jonssons erfarenheter av insättningar av karp för att få en sportfiskesjö.
Micke har även pratat med Palle Sköldblom från Sk-ÅL som förvaltar 3st karpvatten i trakterna av Västervik-Oskarshamn. Palle beskriver vattnen så här:
Längd
max: 313 m
medel: ca 250-260 m
Bredd
max: 115m
medel: ca 100m
Omkrets: 745m
Yta: 0,03km2 = 3 hektar
Djup: över 10 m
Vattenvärden
pH: ej mätt ännu men fisklivet som består av mört i alla storlekar vittnar om bra ph.
Alkalinitet: Okänt
Fauna
Djurliv (mat för karpen): Växtligheten runt sjön är relativt riklig och dessutom finns fantastiskt med mygg vilket borgar för mycket larver i sjön. Jordbruk runt om ger också förhoppnigar om god näringsrikedom. Djupet på sjön som överstiger 10 m är ocksåp en fördel inför övervintringen.
Fiskarter: Mört, Abborre, Gädda, Ruda? (tveksamt), Karp
Braxenpopulation
Vad innebär egentligen en braxenpopulation? Finns braxen och den dessutom är grov och om det finns sutare etc. så kan dessa sabotera fisket genom att ta allt bete. I Grånssjön finns inte någon känd braxenpopulation men det kan finnas ruda och eventuellt sutare. Även dessa kan nog helt avskrivas åtminstone sutare som aldrig fåtts. Ej heller har man lyckats få ruda trots många metkvällar vid sjön.
Det är dock inga problem så länge det inte är översållat med braxen som hugger på allting, karpen är ju en effektivare födoletare än braxen och andra karpfiskar, enligt Aneboda karpodlings Jonas Jonsson. Med andra ord Grånssjön som troligen ej har braxen passar utmärkt. En annan fördel med Grånssjön är som jag ser det att fisketrycket är mycket litet i sjön.