Gagnef Fiske

Hösten är harrens tid och öringens, flugfiskets största högtidsstunder är här.

I år har det varit en särdeles torr och fin sommar som gett vattennivåer i forsarna som ligge rlångt under normalt. En förutsättning som öppnar för nya fiskeplatser som man aldrig kommer i närheten av normalt. Normalt vattensånd är när det rinner ca 100 kubikmeter vatten i sekunden nere vid Mockfjärds kraftstation, Lillstup, i år ligger vattenstånde i början på oktober på blygsamma 32 kubikmeter. Det är nästan skrämmande lågt faktiskt men trots detta så måste man ju medge att för oss flugfiskare så ger det mycket bra fiskemöjligheter i Fänforsen och Käringforsen.

Själv har jag lagt allt annat fiskke på hyllan ända sedan mitten av augusti då jag började testa lite harrfiske i Fänforsen, som jag anser vara aningen mer lättfiiskad då det gäller just harren. Förra årets rekordhöga vatttennivåer gjore fisket efter harr klart mer besvärligt och min skörd då blev en futtig harr. I år har det gått mycket bättre.

Att fiska harr är finlir, i alla fall på våra breddgrader där harren oftast är betydligt mindre än sina nordligare artfränder. En harr på 20 cm + är en helt ok harr harr nere och skulle man få en på över 30 cm så är det riktigt bra. Min skörd är allt från 6-7 cm yngel till ca 35 cm (den senaste fick jag nu senast faktiskt... mer om det strax). 

Flugfiske efter harr är fantastiskt kul och när man går ner i flugstorlek till 18-20 i krokstorlek och med tafsar på 0,12 mm så förstår ni att det handlar om finlir. När sen en harr på 20 cm sitter så blir det spännande och även de riktigt små blir roliga att få att sitta på kroken. Är man som jag nybörjare är det dessutom bra träning att tima in krokning på dessa små som oftas är mer ivriga att ta flugan.

Ända sedan mitten av augusti har jag alltså helt satsat på fluga och alltid börjat mina pass efter just harr. När sedan harrens huggsexa avtagit brukar jag sätta på en nymf och satsa på nymfer av olika slag dels för att det kan ge harr som inte är ytgående och tar på torrt dels för att det kan ge en bonusöring som oftast ger en bättre fight.

Förr har jag alltid haft svårt att förstå varför man överhuvudtaget sätter på en så liten krok som 18 och mindre, jag tänkte det går ju inte att landa en större fisk på en så liten kkrok och det är dessutom svårt att kroka dom med så liten krok. Men efter att jag en dag äntligen bestämde mig för att testa en liten mini Klinkhammer, storlek 18 och fick en skaplig harr och det visade sig att dom blev betydligt mer villiga att ta i ytan så har jag numera sällat mig til skaran av flugfiskare som förstår att även små flugor är effektiva och ibland det enda alternativet om man ska få någon fisk. Så numer laborerar jjag friskt i flugaskarna och testar olika mönster och storlekar.

En tendens jag märkt är att ju mer hösten framskrider desto mer villig blir harren att ta torrt och även större har kommer in och slukar flugorna som godis och då kan man lugnt sätta på en 12:a istället för 18 eller tom 10:a och satsa på större torrisar. 

Jag har några favoritmönster som jag alltid testar och som brukar vara effektiva:

• Rackelhanen - kanske världens bästa harrfluga? Fetta in ordentligt sen flyter den på och den vita tagen signalerar fint var flugan är.
• Klinkhammer - Mycket bra harrfluga, lika bra som rackelhanen, kan göras i massor av förgkombos men jag gillar mörk kropp och vit tag bäst eller gul topp. Sen är ju rosa eller rött ofta bra och nåt somharren brukar triggas av, så testa er fram.
• Humpy, Adams, Black Gnat - Alla bra torflugor som triggar harren
• Superpuppa - En kanonfluga i många olika färgkombinationer, jag gillar brun med röd tag bäst men det finns som sagt många olika kombos här...
• Kolzer Firefly - Kanonfluga
• Bradshaws Fancy

Ja listan kan göras lång och jag väljer här bara de torrflugor jag testat med framgång.

2013-10-03

Jag kom ner till Fänforsen ganska sent och det hade redan börjat skymma lite när jag laddat spöet med en liten Bradshaws Fancy storlek 18. Redan första utkastet steg en harr mot flugan men den var liten och jag missade mothugget. Fortsatte några kast och hade ytterligare några stigningar varav en var lite bättre och var med ett tag innan den steg av. Till slut krokade jag en liten 10 cm unge som jag snabbt satte tillbaka. Sen syntes flugan så dåligt att jag bestämde mig för att byta till en Kolzer Firefly stl. 14. Första kastet steg en harr upp men puttade bara på flugan. Sen efter ytterligare några kast så slurpade det till och smack sattt en finare fisk, var det en öring? Jag började bli lite nervös för var det en harr så var det kanske nytt PB... Till slut efter ytterligare några minuter kom fisken in och det var en harr! 

 

En för min del mycket fin harr på runt 30 cm. Jag fortsatte sen uppe vid forsnacken och hade ytterligare en fiin harr på som jag tappade, sen var det ingen mer stigning så jag började med en Montana med gummiben men det hände ingenting så jag bytte till en harörenymf men inte heller den gav någonting. Det började bli mörkt så det var bara att dra sig hemåt, nöjd för en gångs skull.

 

2013-10-06 Mr Grey och Trutta madre

Idag var det dags för en rejäl satsning vid Käringforsen. Förutsättningarna var fina med en dimmig morgon och uppklarnande väder framåt middan då jag tog golfen upp mot Käringforsen. Intte en fiskare så långt ögat når, perfekt och konstigt.

Jag parkerade nästan längst upp och gick försiktigt genom skogen ner mot översta delen av forsen. Strax där nede ligger en liten pool so mjag ställde mig ovanför med skydd av skogen och spanade ner mot polen med polaroiglasögonen på. Japp nu är leken igång ett öringpar höll till nere i poolen. Först såg jag bara en våg som rörde sig därnere sen såg jag fisken som stog där och sam lugnt lite fram och tillbaka i poolen. Strax därefter fick jag syn på kamraten. En härlig syn. Men jag tänkte att jjag ska satsa torrt på harr idag för jag var riktigt sugen på Met-Jockes storharr som han fått en dryg vecka tidigare där ute på lugnstråket i älven. Lugnt och lugnt förresten, det strömmar på rätt bra men det är inte virvlar och fors utan en fin ström. jag satte på en Kolzer Firefly stl 12. Kastade några kast, ingenting, fortsatte uppåt 5-10 meter kastade ut, stigning, en ok harr viade intresse för Kolzer. Kastade ut ett par gånger till och bommade eller också bommade fisken men stigningarna var häftiga och man såg fiksen underifrån hur den vräkte sig upp över flugan och slukad eden, pang efter 3 missar så satt den äntligen. Härligt 10 minuter fiske och första harren är bärgad. Ingen jätte men som sagt helt ok.

 

 

 

Första harren som föll för en Kolzer Firefly i storlek 12.

 

Jag fortsatte upp till forsnacken men ingeting hände. Då tänkte jag att jag testar och ser om öringarna är sugna på en Kolzer. Första kastet och bara några sekunder senare är öringen nyfiket upp och puttar på flugan. Wow coolt när man ser allt så tydligt.

Jag fortsatte och hade lite småharr som var upp och nosade sen kom öringen upp och slukade flugan i en skön virvel, smack nu var det fight igen med öring. Ganska snart ser man att det rör sig om en otroligt vacker öring i gul ton och med masor av svarta ocg röda prickar, vilken känsla att få drilla och håva en så fin fisk.

 

  

 

 

Efter öringen var dubbeln ett faktum och dessutom i min otursfors, Käringforsen. Den här dagen skulle visa sig bjuda på mer...

Nu när man fått bra utdelning på Kolzer flugan var det dags att testa lite annat så en Orange Otter stl 14 fick det bli. inget lyckat drag för det hönde absolut ingenting med den. Dags för en Europa 12:a som alla höjt till skyarna och det är ju en klassiker men eftersom jag inte är någon veteran så följer jag inga klassiska steg förrän nu.

Europa 12:an sätts på och fettas in. Jag vad aut en bit i strömmen och tittar åter mot poolen och känner att det är en härlig dag med bra flyt. 

Lekpoolen, här lekte öringparet och gör förhoppningsvis fortfarande. Foto: Jag.

Nu var det dags att försöka med E12 och det dröjde inte läne, några kast nerströms mot slutet av strömmen och smack en stigning.

Missade första stigningen så det var bara att ut med den igen och nu gick det bättre smack så sitter harren fint och några meters drillning sen blir haren attackkerad av en stor grön skugga. Storöring eller gädda? Drillningen fortsätter för harren blir aldrig tagen. Men när harren är 5-6 meter bort kommer den större fisken igen och attackerar men inte heller denna gång skadas harren och jag kan relativt enkelt håvan den.

Harr nummer två föll för en E12 storlek 10. Klassikern levererar!

 

Jag fortsätter med E12 och en öring stoger mot flugan men inget mer och jag fortsätter nöta, det är precis i slutet på strömmen där fisken står. Någonstans där finns den det ver jag.... Jag satsar nu på den största Kolzern jag har en i storlek 10, syns perfekt trots att avståndet är 15-20 m. Men kast efter kast går och ingenting. Jag börjar flytta mer mitt ut i strömmen med kasten och får en lätt stripning på flugan utåt vänsterkanten där fisken står och pang ett brutalt slurp och flugan sitter i öringens gap. Det är troligen den som attackerat haren pga. lekbestyr och ren irritation. Den ger en fin fight och rusar och stånkar och drar. Jag drillar in den och ska precis håva när den gör en sista rusning och går fri, den var fin och jag hade den nästan i nätet så det är faktiskt nästan som en seger ändå!

Jag fortsätter nedströms och sätter på en Montana men ingenting händer. Met-Jocke kommmer upp och visar mig sin monstergröna foamfluga som ha nska stripa efter öring med. Met-Jocke har fått så myckket öring och harr i forsarna att han testar lite allt möjligt för att få lite omväxling. Det lär dröja innan jag får samma distans...

Ett par killar från Båhrlänge dyker upp och har fått en öring längre ner i forsen. Met-Jocke visar dom lite tricks hur dom ska ta öringen i forsen. Jag ställer mig en pool längre ner och sätter på en Striking Caddis stl 10. Kastar några kast och så smäller det påen fin öring igen, i den starka forsen drar den rejält och ger kraftigt motstånd så at tjag blir nervös att min 0,16 tafs ska gå av... Spännande muínuter går och till slut håvar jag öring nummer 3 eller 2,5 i alla fall.

Öring nummer 3 eller 2,5 tar på en Striking Caddis stl 10.

Nu tar jag med mig Met-Jockes råd om storharr och åker till "Filmviken". Börjar längst upp i viken med samma Striking Caddis men ingenting händer så jag väljer mellan Kolzer och E12 och väljer E12.

Fortsätter mot utloppet på viken med det verkar heldött. Så alldeles i slutet, en försiktig stigning mot flugan! Wow harr igen alltså. Jag tänker dig ska jag ta ooch görr ett nytt kast och harren stiger, tungt motstånd. Storharr!

Harre jä***r nu blir jag riktigt byxis, den här är ju en drömfisk, inte riktigt kanskke men nära och mitt PB så det sjunger om det.

Vad är detta Käringforsen levererar verkligen och jag måste omvärdera gamla uttalanden om Fänforsen som favoritfors...

Drillen pågår några nervösa minuter innan jag äntligen håvar den fina harren.

 

 

 

En fin avslutning på en fantastisk fiskedag i Käringforsen!

Glimtar från en fantastisk dag vid Käringforsen den 6 okt.

Skitfiske,

Micke

 

2013-10-13 Historisk vadning i Käringforsen

Efter en vecka helt utan fiske, första på länge å var det äntligen dags att lätta på fiskeabstinensen. Återigen dags för Käringforsen som ju visade sig från sin bästa sida förra söndagen. Fiskebroder Jo var på plats med fru Karin och hunden Mustard. Jag morsade på Jo som varit vid forsen sedan dagen färe och redan fångat 3 öringar på Muddler. Ingenting på torrt berättade Jo, hmm men äsch jag har ju blivit "expert" på torrt nu skämtade jag och satte på en Kolzer stl 12 och började vid forsnacken före strömmen. Ingenting händer jag går neråt men inte ett liv inte en enda harr i sikte. Ej heller någon öring, det här är inte torrflugefiske trots mitt i oktober och strålande väder. Strålande ja det har det ju i princip varit ända sedan i juni, vilken sommar och vilken höst. Man har liksom inte behövt planera sitt fiske efter finväder precis. Men så har också vattenståndet i älven sjunkit betänkligt. Jag funderar gabska ofta på detta, tänk om hösteen fortsätter utan regn sen kommer kung Bore och fryser ner allt och så går en kall vinter utan tillförsel av vätska i älven, vad händer då?

Jag hoppas på regn och ganska mycket regn innan vintern.

Nu tillbaka till dagens fiske, Jo kommer upp och vi snackar lite och står och kastar bredvid varandra, han med en muddler jag med en E12 men ingenting händer. Sen plätslit ser jag en skugga nere i vattner, en fin öring bara ett par meter ifrån mig som inte gillar mitt sällskap visar sig och sedan är den borta. Vi fortsätter men inget händer, då bestämmer vi oss för att gå över till andra sidan eftersom vattnet är så lågt. Jo går upp till nacken men jag går helt sonika rakt ut i strömmen och med vatten upp till mellangärdet är det rätt spännande för strömmen är rätt stark och jag har ingen vadarstav. Men tilll slut når jag andra sidan i alla fall. Vi fortsätter där men ingenting där heller då bestämmer vi oss för att pröva forsen längre ner. Och så vill även Jo vada över där jag tidigare gick över och så blir det...

Historisk vadning över Käringforsen.

 Vi fiskar av pool efter pool och jag envisas med torrfluga men byter till slut till en gul Montana men ingenting. Jag bestämmer mig då för Filmviken där jag tog min hittills största harr för en vecka sedan.

Jag börjar med Kolzer den här gången och fiskar av hela nedre delen men det syns inte ett vak och än mindre intresse visas för mina flugor. Inga kläckningar är det helller så denna dag blir helt resultatlös.

 

2013-10-16 Fänforsen vid Slihälla

Åkte till Slihälla direkt efter jobbet och vattenståndet är helt otroligt lågt. Jag kan vada ut mitt i Fänforsen på hällorna. Börjar längst upp vid nacken med en Kolzer men det är dålig fart, ser en stigning men inte på min fluga.

Bestämmer mig då för att fresta öringarna i forsen och vadar ut nästan mitt i på klipporna. Känns minst sagt konstigt att kunna stå där och kasta. Väljer en av mina karpflugor, en Zonkerlik kreation i harörefärg lite gulaktig kropp och med guldskalle. Ett par kast senare smäller det på en fin öring som stretar på fint och så går den av... jaha men kul det var alltså en bra fluga.

Jag fortsätter fiska av området och snart sitter ytterligare en öring på och efter en fin drillning håvar jag en vacker blank och prickig skapelse.

En riktigt fin öring nedanför Slihälla i Fänforsen. Foto: Micke Bergman.

En snabb fotosession och ficken får åter simma ut till sina bestyr i älvens virvlar, den hämtade sig direkt. Sånt känns alltid skönt.

Fortsatte sen ett tag till och fastnade med flugan i klipporna och så var den borta. 

Sen fortsatte jag med fler vågade karpkreationer men nu var det slut på lyckan. Trots allt en mycket trevlig liten fiskestund med två drillningar och 50% håvade och fotade.

2013-10-27 Vattnet är tillbaka

Nu var det 11 dagar sedan jag sist var till någon av forsarna och testade flugspöt. Sist blev det en öring och ett påslag på en kort fisketur i Fänforsen och med en älv med det lägsta vatttenstånd man sett på måna år kanskke rent av mannaminnne.
Nu var det 11 dagar senare och efter en veckas regn hade älven äntligen stigit till normal nivå igen. Lustigt man hade börjat fundera på om torkan skulle forsätta och ge en älv som nästan torkade ur under vinterhalvåret. På bara några dagar hade dessa farhågor blivit som bortblåsta.

Jag hade bestämt med Jo att jag skulle ansluta till dom uppe vid Käringforsen även om jag själv hade planer på att sedan åka ner till Fänforsen och testa harren. Jo hade lyckats få en öring och han hade träffat Met-Jocke som drog en öring ganska omgående och sedan sin vana trogen drog iväg igen.

Det blir svårfiskat nu hade han sagt nu när öringen flyttar runt från plats till plats i de nya miljöerna. Mer plats och fler ståndplatser och mycket mer vatten gör att öringen flyttar sig hela tiden och det gör det svårfiskat. På väg till Käringforsen mötte jag såväl Met-Jocke som Jo och då bestämde vi oss att pröva lyckan på Forsensidan av Fänforsen istället.

Jag har fortfarande en liten förkärlek för Fänforsen trots den veritabla succén jag hade i början på denna månad där uppe. Väl framme gick jag ner till harrhällen som nu var en klippa i forsen som återigen var vild som den brukar. Testade lite olika torrflugor men det var helt dött.

Det dröjde ca en timme av nötande innan Jo fick första påslaget på en streamer klockan var då ganska precis 13.

Jo drillar sin andra öring, första för dagen i Fänforsen.

Jag fortsatte nerströms en bit och provade olika streamers och nymfer helt utan resultat när jag ser Jo får sitt andra eller rättare sagt tredje påslag, han hade haft en på tidigare också. Nu var klockan ca 14.10 och en orange regnbågsstreamer var vapnet.

Jo med dagens andra Fänforsöring som lurades av en orange regnbågsstreamer.

 

Efter det bytte jag till samma fluga som jag senast fick öring på en streamer med guldskalle harhår och gul kropp, jag vadade sen ut i strömmen och kastade ett bra tag och hade en liten känning. Fortsatte och så small det på en skaplig men bara för att lämna över flugan till stenarna och där satt jag fast, fluga borta igen. Nu fortsatte jakten med en våtflugestreamer hybrid som gick i svart med blått hackel och glest lindad med silvertråd.

Några kast och en nafsning på flugan ett kast till och ett till smack nu satt den och någon minut senare var den håvad en smal men go forsleopard som fotades och sen fick återgå snabbt i forsen.

Undertecknad med forsleopard eller möjligen forsål. Urlekt var ordet. Foto: Jo Hausel.

Strax därefter hade Jo ett rejält påslag men abar en kort stund, dock tillräckligt för att han skulle få upp pulsen rejält. Han påstår att det var hans största hittills. Det hade varit skojj att se den fisken men men sånt är fiket oberäkneligt.

Summa summarum dagen blev ju luyckad till slut även om det först verkade bli sparsamt med fisk denna ömsom gråmulna duggregnsfyllda ömsom soliga dag vid Fänforsen.

Oktober har varit en riktig kanonmånad...

 

Skitfiske!

Micke