Gagnef Fiske

Dags igen för en liten skröna...

Vintern är hur som helst inte min favoritårstid, så egentligen undrar man varför man är bosatt där man är. Metfantast utan en chans att doppa kroken för seriöst mete under största delen av året. Dessutom finns ju inte en hel del av arterna man som metfantast skulle vilja satsa på. Nog om metesnack nu är det pimpling eller ismete jag tänkte skriva lite om ur mitt eget perpektiv...

Förr om åren med Norra Barken och kringliggande vatten som utgångspunkt hade jag stor förkärlek för vanlig abborrpimpling. Många turer blev det och en hel del bra fångster på såväl riktigt bistra midvinterisar som härliga vårisar. Då är pimpling kalasfiske!

Pimpling ska det hur som helst vara, det där med angling har aldrig riktigt varit min grej. Kanske beror det på att man måste ha med sig så förtvivlat mycket grejer. Angeldon, fisksump, borr (helst en motordriven dessutom), skrylla och nåt att bära allt med, nej det är definitivt inte min grej. Det är alldeles för kallt för att uslas med en massa grejer.

Men mete då tänker ni säker, javisst där snackar vi prylhysteri men på vår, sommar, och tidig höst ä det varmt, då kan man ha mycket prylar med sig.... 

I vintras var jag ut någon enstaka gång (det var faktiskt bara en gång) och då satsade jag å farsan på regnbåge i lättillgängliga Glasögintjärn. Resultatet blev dessutom lyckat med 3 fina bågar varav jag fick 2 av dom. Enda smolket i bägaren då var en så otroligt usel borr att man knappt kom igenom isen. En skämd 150mm borr är INTE kul. Vi borrade bara 4 hål den turen men det räckte ju på den lilla pölen.

Den här gången hade jag tänkt köra fler pass och satsa på sik, en fisk jag själv aldrig fått på fiske. Sik finns det ganska gott om i en del sjöar häromkring sepciellt i de stora skogssjöarna som Närsen, Tansen, Flosjön. Just Närsen har ett bra bestånd som visar sig en gång om året. Det är precis som med öringen i sjön under Vulgatakläckningen. Massor med fin sik glufsar i sig av överflödet. Med andra ord borde dom gå att få även på pimpling på vintern. Ett vanligt nöje längre norrut men även söderut.

Satsningen ska bli med mormyshka modell lite större och det som ska blli nyckeln till framgång är mäskning både före och efter med sikgodis. Sedan ska det bli en mormyshka fullmatad med maggots. Det låter fantastiskt enkelt, funkar det är det minst lika fantastiskt, funkar det inte är det i alla fall spännande att testa.

Det man behöver är ett känsligt pimpelspö eller ett vanligt spö med rulle och ett känselspröt i toppen så an ser de försiktiga nappen på mormyshkan. Regnbågen är försiktig det vet jag av erfarenhet, man ser knappt nappen när man pimplar med mormyshkka men det är urhäftigt att se det smygande nafsandet och sen när man gör mothugget så exploderar spöt av en tjurrusande båge i andra änden. Siken kan dessutom bli riktigt stor upp emot 3-5 kg jag hört att det finns i sjön så nu ska det satsas på en fiskemetod som aldrig tidigare testats i sjön, det tror jag jag vågar lova.

Jag har förberett mig genom att tillverka egna mormyshkor, skaffat en ny 200mm isborr, ingen motorborr behövs för jag tänker nämligen bara borra max 2-3 hål, bara så jag hittar ett bra ställe sen ska det ju mäskas och då kan man ju inte flytta sig från hålet, fisken kommer helt enkelt dit. Det här är min teori, jag har läst om metoden och "nappat" rejält på idén. För mig brukar det faktiskt funka när man sett en ny idé som verkar bombsäker så nu ska vi se om det här också funkar.

Jag skaffade hem det som behövdes för mormyshkatillverkningen och gjorde ett tiotal myshkor. Sen köpte jag hem några påsar öringpellets (troutpellets) och så var det äntligen dags att dra iväg till Närsen för ett första pass. 

12 februari - Första passet

Den 12 februari var en riktigt kalll morgon som påminde mig bestämt och ilsket varför jag tycker det är så mycket trevligare med fiske på sommaren. 

Jag kom rätt snabbt till ett ställe där jag borrade och lodade djupet, ca 4m verkar helt ok och dessuutom i "Björbovika" där siken syns i mängder under vulgatakläckningen. Det var bara att borra med den nyinskaffade Mora 200mm borren och den skar som en kniv i smör genom isen... 

 
Här är mina mormyshkor under tillverkning. I flugstäd med hjälp av bindtråd, blytråd, blysänke och svartpigmentat epoxylim så gick det ganska smidigt att få till dom.

 
Mormyshka topp, tunn tunn superkänslig nappindikator över det mörka hålet. 

Jag mäskade med en 2kg påse preparerad pellets. Hade haft dom i blöt över natten så det var en fin brun, starkt fiskluktande gröt. Sen var det bara att agna på myshkan full med maggots och börja vänta....vänta....vänta.... tills slut var förmiddagen till ända och inte ens ett litet nafsande hade man känt.

Ännu en metod som inte funkar, ännu ett blankpass... Varför kan man inte satsa på säkra kort inom fisket?

Ja ja skam den som ger sig nu ska jag låta det bero ett par veckor innan nästa pass. Söndagen den 26 februari var jag ner på älven och försökte dra lite abborre men inte ens det fungerade. Inte ett liv...

Så lördagen, dagen före sikdagen - hoppas jag - på eftermiddagen den 3 mars var jag förbi vid Närsen och mäskade med öringpellets i ett par hål längre in i "vika".

4 mars - Dagen sik

Den 4 mars var det Vasalopp och annat ståhej och lilla Dagmar, min yngsta dotter på strax under 2 år väckte oss som vanligt före halv sju på morgonen så det var bara att packa ihop och dra upp till Närsen, den här gången skulle farsan med och vi kom fram runt 8.00 och borrade några hål coh mäskade igen och sen i med de maggotsbestyckade myskorna och vänta. här var det bara ca 2m djupt. Tiden tickade iväg utan ett liv. Farsan bestämde sig för att gå bort från mäskplatsen och köra längre in i viken mot vassen. Sagt och gjort och pang där kom första siken! Klockan visade på 9.02.

Jag sprang snabbt iväg för att se på underverket.... Fantastiskt äntligen sik och en riktgt fin sik dessutom, runt strax över kilot och vacker som få andra fiskar. 

Vi hade lyckats men inte tack vare någon mäskning utan tack vare att farsan flyttade sig till rätt plats där siken patrullerar efter föda. Här var det inte mer än ca 1,5m djupt. Jag tog snabbt mina grejer och borrade ett nytt hål bredvid farsan men kände ingenting. Vi flyttade oss längre in mot vassen, fortfarande samma djup och plötsligt fick jag fisk! En abborre modell lite större än en tusenbrode på ca 100g. Släppte tillbaka brodern och direkt på väg ner så högg det på igen, han känna att det var större fisk på men mer än så bleb det inte för snäpp så gick linan av vid mormyshkkan. Slarvig knut eller dålig lina? Det vet jag faktiskt inte och skit samma, det kan mycket väl ha varit en polare till abborren eller kannske en ädlare variant...Skulle oturen fortsätta, ingen sik för mmig.. tankarna virvlade och for i skallen men fisket fortsatte. Jag bytte hå ett par gånnger till ooch gick sen tillbaka till mäskhållen och testade utan ett enda nafsande.

Dags att byta ställe igen och sagt och jgort så gik jag in mot stället där farsan fick sin och ytterligare någgra meter bortanför hans hål och slängde i den nya mormyshkan, inte en av de jag tillverkt utan en lite rödsilvrig sak med två små ögon. Angade på tre feta mjölbaggelarver (som finn att köpa billigt på  zooaffärer).
Sänkte ner betet i hålet och småryckte lite... an blir ju skapligt osäker hur man ska rycka dessutom när det ite händer någonting. Strategin är dock att göra så små rörelser som möjligt mmed en och annan lite större knyck ibland. 

Tjong! Nu blev det drag... Ett litet nafsande följdes av pulserande motstånd och sen full fart nere i hålet. Äntligen var det min tur en lika stor, kanske lite större tom än farsans sik. Fastän det bara var 1,5 m till fisken så hann man börja fundera om fisken skulle släppa osv. men siken kom äntligen upp ur hålet. Vilken känsla! Steget från fiasko till succé är ibland mycket litet. Klockan visade nu 10.26...

Sen fortsatte vi att fiska i direkt närhet till fångstplatsen där hålen var inom 5 meter från varandra. Nya hål längre in i viken och fortfarande samma djup.
Kl. 11.30 pang ytterligare en riktigt tung hårdkörare nere i hålet som tyvärr släppte precis som jag skulle lyfta in den i hålet allldeles i nedre hålkanten. Suurt att man inte ens fick se den. Kändes som den här var ännu större men det lär jag aldrig få ett svar på.
Agnade snabbt på ny mjölmask och direkt var det på fler fiskar men dom lyckades bara ta av mer mjölmask och sen blev det inget mer för den här gången.

Summering av detta riktade sikfiske är att någon mäskning inte alls behövs, inte på den här sjön i alla fall, och att man med fördel håller sig nära vass eller annan vegetation där det kan tänkas finnas mat för siken. Att det sen är grunt (1-2m) är kanske också en bra förutsättning, jag tror helt enkelt att siken patrullerar längs sina födostråk och sitter man och har lite tålamod i gott väder så kommer hugget förr eller senare. Sen tror jag att man ska vara snabb och i med myshkan i hålet igen för finns det en så finns det fler. Det finns säkert annat än mormyshka som kan locka till hugg. Kanske rent av bara en krok som man sätter ett lite större blyhagel ovanför och sedan helt enkelt agnar en krok i storlek runt 10 full med maggots eller mjölmask eller mask. Det tror jag jag ska testa nästa vända.... Snart... På återseende.

Undertecknad med första siken, rätt nöjd. Foto: Bengt Bergman.

En sak är säker det finns sik i Närsen, mycket sik och fin sik och dom ska jag träffa på fler gånger denna vårvinter.

Skitfiske!